Stockholm Life samlar
life science i Stockholm

Du är här

Fundraising på KTH

Philip von Segebaden är chef för Development Office  på KTH Näringslivssamverkan. Arbetet går ut på att som stöd för KTHs ledning relationsbygga med potentiella samarbetspartners inom industri och näringsliv och på så vis skapa förutsättningar för företagssatsningar och donationer från stiftelser och privatpersoner. Vi fick tillfälle att ställa ett par frågor om vad jobbet innebär.

Hej Philip, berätta lite om vad rollen som director för Development Office innebär!
KTH har ett jätteduktigt team på Research Office som arbetar med att stödja våra forskare och hjälpa att söka anslag till forskningsstiftelser, EU-projekt osv där företag och organisationer också ofta ingår som partners. 
 
Development Office har till uppgift att hitta externt stöd för att ta oss an de stora samhällsutmaningarna och där vi arbetar med privatpersoner, privata stiftelser och företag. Det handlar till stor del om att matcha de intressen som finns med pågående forskning inom KTH och hitta former för samarbete.   
 
Vad använder KTH finansieringen till?
Vårt team arbetar främst med särskilda strategiska satsningar som inte ligger inom ramen för forskningsstiftelserna, tvärvetenskapliga satsningar osv. Som exempel har en dialog med en utvald finansiär möjliggjort en professur på matematikinstitutionen inom komplex dataanalys, KTH:s första MOOC inom bemannade rymdfärder och stipendier till studenter från Indien att läsa mastersutbildning vid KTH. Det är särskilt glädjande när initiativet kommer spontant från en privatperson eller företag som vill stödja ett visst område och då är det vår roll att bistå på bästa sätt. 
 
Hur går det till att söka bidrag från privatpersoner?
Donationer från privatpersoner grundar sig i en relation, ett intresse/angelägenhet och ett förtroende som byggts upp över tid som resulterar i ett spännande projekt på samma sätt som för de flesta av våra samarbeten oavsett finansiär. 
 
Fundraising har ju varit vanligt länge utanför Sverige, men hur ser svenskar på att universiteten söker finansiering på det här sättet?
Donationer från privatpersoner och stiftelser till högre utbildning och forskning i Sverige har funnits länge och har varit en naturlig del av finansieringsbilden under rätt lång tid, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är ju ett viktigt exempel. 
 
Det finns en vilja hos många i Sverige att stödja initiativ som gör världen bättre och donationsviljan är utbredd. Men att som lärosäten vara proaktiva och ta kontakt med sina alumner och intressenter är förhållandevis nytt. Idag har vi alumner och andra KTH-vänner som har stött studentprojekt, möjliggjort en MOOC (Massive Open Online Course) eller skapat stipendier för inkommande och utresande studenter och forskare. För dessa donatorer är det ett sätt att få ge tillbaka, få verka en dynamisk akademisk miljö och göra något gott på olika nivåer.  
 
Det vi ofta måste förklara är att idag täcks i princip hälften av KTHs omsättning av statliga medel för forskning och utbildning. Resten kommer från anslag som fåtts i konkurrens och från övrig externfinansiering som t ex de satsningar vi arbetar med.  Om KTH ska kunna stå sig i en internationell konkurrensutsatt utbildningsmarknad och fortsättningsvis attrahera duktiga forskare, så krävs det mer resurser än de som staten bidrar med helt enkelt.
 
Vilken är den största utmaningen i ert arbete med att söka finansiering utanför de statliga medlen?
Att förklara varför statliga universitet och högskolor behöver privat stöd och att koordinera en stor decentraliserad organisation som KTH där de olika delarna har och skall ha hög autonomitet.  
 
Finns det någon samverkan mellan universiteten - när det gäller strategier för arbete exempelvis - eller är ni bara konkurrenter?
Vi som arbetar med fundraising inom högre utbildning har ett informellt nätverk och årliga internationella konferenser där vi diskuterar allmänna frågor kring hantverket, allt från juridik till bästa sätt att förvalta donationer på bästa sätt, det vi kallar stewardship. Även om vi i viss mån kanske betraktas som konkurrenter så är detta en relativt ny bransch där vi blir mer professionella genom att träffas och diskutera frågor av gemensam natur.  
 
Kan du berätta något om vilka framgångar ni har haft inom fundraising på KTH?
Alla gånger en extern finansiär och våra forskare möts med entusiasm och engagemang kring en satsning som gör världen lite bättre tycker vi är en framgång – genom vårt arbete har KTH t ex fått 150 miljoner till medicinskteknisk forskning, centra för transportforskning, byggeffektivitet och medicinsk avbildning, ett studentbostadshus, professurer, en MOOC och ett antal stipendier och ett innovationsstödsprogram för studenter och forskare. 
 
Sist men inte minst, vad har du för förhoppningar på ert arbete på kort och på lång sikt?
Att KTH fortsatt skall ligga i framkant vad gäller detta område i Sverige och att vi också kan bidra till att förändra samhällsklimatet kring filantropi. 
 
Philip von Segebaden
Chef för Development Office på KTH Näringslivssamverkan