Stockholm Life samlar
life science i Stockholm

Du är här

Gränsöverskridande forskning

Jag tänker ofta på min forskning inom hälsoinformatik som gränsöverskridande; det finns så många gränsdragningar inom vården idag och mycket av det jag gör handlar om att skapa kontinuitet över sådana gränser med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Nu tänkte jag diskutera några av de gränser som min forskning berör.

Gränsen mellan hälso- och sjukvård och social omsorg - att vi lever allt längre är knappast ett faktum som har undgått någon, men det innebär också att vi blir allt fler som har behov av både sjukvård och social omsorg i form av t ex kommunal eller privat hemtjänst. Lagstiftningen som styr dokumentationen i dessa områden skiljer sig mycket åt, samtidigt som behoven av att kunna samordna och kommunicera över gränserna blir allt viktigare för många patientgrupper. I vilken utsträckning ska information kunna delas mellan hälso- och sjukvård och social omsorg? Hur kan de nya lösningar som tas fram stödja kontroll och självbestämmande för vårdtagare i dessa frågor?

Gränsen mellan vården och vårdtagaren - att ha tillgång till information diskuteras allt mer som en maktfaktor; för att kunna utöva självbestämmande och fatta välgrundade beslut om min egen hälsa kräver jag som vårdtagare/medborgare att få direkt tillgång till min hälsoinformation. Men hur påverkar denna utveckling egentligen utformningen av vårdens IKT? Hur kan de arbetsverktyg som vårdpersonalen använder förändras för att möta de nya kraven? Vad får sådana förändringar för konsekvenser för vårdens organisation? Hur förändras roller och ansvarsfördelning - vilken blir t ex den roll närstående spelar i vården i förhållande till informationstillgång och beslutsfattande i en framtid där allt mer av insynen i och kontrollen över informationen öppnas upp för vårdtagare?

I takt med att allt mer ny teknik introduceras som skapar nya möjligheter för både vårdgivare, vårdpersonal och vårdtagare/medborgare aktualiseras frågor om var gränserna går och vem som har kontroll över hur information flödar. Frågor som debatteras ivrigt är bland annat vem som har ansvaret för preventiv vård och stöd vid livsstilsförändringar (var går gränsen mellan vad som är friskvård och vad som är preventiv sjukvård?), vårdtagarens tillgång till sin egen journal (behöver/bör vårdtagaren läsa allt som står i journalen och hur avgör vi var gränsen går?) och samordnad journalföring inom stora vårdgivarorganisationer (ska verkligen alla kunna läsa allt om alla vårdtagare och vad blir konsekvenserna om viktig information inte kan delas över organisationsgränser?). Därför blir den typ av forskning som bedrivs vid Centrum för Hälsoinformatik i Stockholm Life-området allt viktigare!

Maria Hägglund, doktor i medicinsk informatik och forskare vid Centrum för Hälsoinformatik på Karolinska Institutet (www.ki.se/hic). Går att följa på twitter: @mariahagglund