Stockholm Life samlar
life science i Stockholm

Du är här

Konsten på Nya Karolinska Solna ska tillföra ett mänskligt perspektiv i en vanligtvis klinisk miljö

Kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting har drivit arbetet med den konstnärliga gestaltningen på Nya Karolinska Solna. NKS-projektet är det hittills största enskilda konstprojektet för offentlig miljö i Sverige. Kommunikatör för projektet, Cecilia von Schantz, svarar på våra frågor om sjukhusets stora konstsatsning.
 
Varför är det viktigt att satsa på konst på NKS?
Det är viktigt att satsa på konst på NKS på samma sätt som det är viktigt att satsa konst på alla sjukhus och i vårdmiljöer. Konsten tillför en mänsklighet, en humanistisk och estetisk dimension i en annars rätt så klinisk miljö. Det är också så att inom Stockholms läns landsting finns en procentregel som säger att upp till 2 procent av byggkostnaden vid offentlig byggnation skall satsas på konstnärlig gestaltning. Tack vare procentregeln har Stockholms läns landsting idag ett omfattande konstinnehav som berikar länets offentliga vårdmiljöer.
 
Vilken funktion har konsten i en sjukhusmiljö?
Konsten tillför just ett mänskligt perspektiv som uttrycker känslor, väcker fantasi, tankar och reflektion och sträcker sig långt utöver det enbart dekorativa. Vi får ofta återkoppling om att konsten uppskattas mycket av både patienter, personal och anhöriga. En grundläggande intention är samtidigt att ”konsten måste få vara just konst”.
 
Resonerar man på ett visst sätt när man väljer konst för ett sjukhus?
Vi utgår från platsens förutsättningar och den verksamhet som ska bedrivas där. Konsten ska kunna möta människor med vitt skilda bakgrunder. Ett kriterium har varit att skapa en variationsrikedom av konstnärliga uttryck som talar till flera sinnen. Ett annat har varit graden av nytänkande och möjligheten att tolka konstverket på flera nivåer. Dessutom tar vi hänsyn till sjukhusets höga miljökrav.
 
Vad tillför konsten till patienten tror du?
Att den kan stimulera, inspirera, skänka hopp och tröst och vara något att samlas kring. I den funktionella och högteknologiska vårdmiljön blir konsten en påminnelse om att en människa som söker vård är så mycket mer än en sjuk kropp.
 
Vems konst får synas? Hur har konstnärer valts ut?
Varje konstnärligt uppdrag har utlysts offentligt, och arbetet leds av en av konstenhetens projektledare. Projektledarna samarbetar med en konstnärlig rådgivare som väljer ut några intressanta förslag för vidare skissuppdrag i samverkan med konstenhetens team. Förslagen diskuteras sedan i NKS konstråd där även personer från vården, bygget och arkitekturen är representerade för att få med alla perspektiv. Formellt fattas sedan beslut i NKS konstkommitté där kulturförvaltningen är ytterst ansvarig.
 
Något av verken som du vill lyfta fram?
En konstnärlig gestaltning som blivit alldeles särskilt lyckad tycker jag, är den danska konstnären Astrid Kroghs verk i en av ljusgårdarna. Ljusschaktet i den byggnadskroppen har inget dagsljusinsläpp på grund av helikopterplattan på taket. 
 

Foto: Per Mannberg
 
Konstnären intresserade sig specifikt för platsens förutsättningar och har genom fem enorma månskivor återskapat himlens skiftningar över dygnet. Det är verkligen kontemplativt och inger ett lugn.
 
Det är placerat på Tema Hjärta och Kärl, och jag vet att vårdpersonalen mycket framgångsrikt använder sig av konstverket för att locka patienterna upp ur sängarna. Konstverket som heter ”Skylight” är prisbelönt och har tilldelats en prestigefylld CODA Merit Award som delas ut av Collaboration of Design+Art i Madison, USA.
 
Foto: Kulturförvaltningen, SLL

 

Cecilia von Schantz
Kommunikatör NKS, Kulturförvaltningen, Stockholms läns landsting