Stockholm Life samlar
life science i Stockholm

Du är här

Project Discovery - från forskning till gaming

Emma Lundberg är inte bara biträdande universitetslektor och forskare vid KTH och SciLifeLab. Hon är också avatar i ett online-spel där wisdom of the crowd hjälper henne och kollegorna framåt i sin forskning.

Hej Emma, från forskning till gaming – vad är det ni har gjort?
- Vi har skapat Project Discovery – ett mini-spel för citizen science – integrerat i det existerande SciFi dataspelet EVE Online. EVE är ett s.k. massively-multiplayer online game (MMO) och i dess virtuellt universum visas bilder ur proteinatlasen för spelare av Eve Online. Utmaningen är att känna igen strukturer i cellerna och ju mer effektiv en spelare är på att göra just detta - desto mer credits får hen att köpa utrustning i spelet för.
 
Varifrån kom idén?
- Idén kläcktes i oktober 2015. Det är tre parter som ligger bakom programidén; dels isländska CCP Games som ligger bakom EVE online, dels MMOS, Massively Multiplayer Online Science, ett schweiziskt spelutvecklingsbolag som hade en idé om att integrera ett forskningsspel i ett existerande spel som redan har många spelare, och så Human Protein Atlas. När jag blev kontaktad av Attila Szantner på MMOS förstod jag direkt att det fanns en potential för proteinatlasen och vi bidrar till spelet med bild- och datamaterial.
 
Vad är syftet för dig som forskare, vad får ni ut av spelandet?
- Proteinatlasen består idag av ett enormt stort antal bilder, både på celler och på vävnader. I dem framträder mönster av strukturer som skapas av att vi färgar in ett visst protein. Vår utmaning är nu att koppla strukturerna till en viss del av cellen. I spelet har vi initialt fokuserat på cellbilderna, vävnadsbilderna finns inte med än. När spelarna parar ihop mönster och celldel – då har de hjälpt forskarna på traven annoteringen – att koppla ihop protein med rätt del av cellen.
 
De flesta av bilderna i spelet har även forskarna arbetat med annoteringen på, där kan man säga att spelarna förfinar forskarnas resultat. Men vi lägger också ut nya bilder i spelet som forskarna ännu inte har studerat. Då kan man jämföra hur bra forskarna är på annotering jämfört med spelarna! 
 
Kan spelarna hoppas på ett gemensamt erkännande i framtida forskningspublikationer?
- Absolut! Spelarna har dessutom möjlighet att trycka på en ”abnormal”-knapp om de noterar något i cellmönstret som sticker ut – om forskarna sen kan koppla en upptäckt till en specifik spelare så kan också en enskild spelare få cred för sitt jobb.
 
Vad drivs spelarna av? Hur levlar man?
- Ett genuint intresse att göra något värdefullt! Det finns en hel community av spelare som skriver blogginlägg och instruktioner där spelarna lär varandra hur man skiljer mellan olika organeller exempelvis.
Ju bättre en spelare är på att identifiera cellstrukturer desto fler credits. Dem kan man sedan köpa spelutrustning för, det kan till exempel vara en labbrock att utrusta sin avatar med. Men om man verkligen ligger i kan man tjäna credits så att det räcker till en combat armour. Under det första dygnet efter att spelet släpptes var det en spelare som spelade non-stop tills hen hade fått tillräckligt med credits för att köpa en combat armour – och sen slutade hen tvärt – det visar att det funkar, spelarna vill verkligen komma vidare!
 
Hur mycket speltid lägger du på spelet?
- Jag spelar inte alls, däremot lägger jag tid på att gå in på forumen och kommentera och hjälpa och stötta spelarna. Och de är många, redan första veckan efter releasen hade vi fått hjälp med 2,2 miljoner annoteringar av 25 tusen personer. Och sen finns jag ju med i spelet som avatar också! Det kändes märkligt till en början, men nu tycker jag bara att det är positivt – det finns en enorm kraft i att ta hjälp från en större samling människor som tycker att det är roligt, och verkligen drivs av att hjälpa forskningen framåt!
 
---
Blir du sugen på att spela? Här finns mer att se och läsa mer om Project Discovery www.eveonline.com/discovery
Emma Lundberg
Biträdande universitetslektor och forskare vid KTH och SciLifeLab