Stockholm Life samlar
life science i Stockholm

Du är här

Teknik, kreativitet och problemlösning i skolan

Enligt IBMs "CEO poll" som publicerades 2010 var kreativitet den högst värderade egenskapen i arbetslivet. Som en konsekvens har diskussionen om mer kreativitet i skolan intensifierats, men vad innebär det i praktiken?

Kreativitet är ett samlingsbegrepp för många olika förmågor men i grunden handlar det om att våga ge uttryck för nya idéer, angripa problem på olika sätt och inte vara rädd för att misslyckas. Forskning visar att vi alla föds som mer eller mindre kreativa genier vad gäller vår förmåga till divergent tänkande men att denna förmåga successivt försvagas i takt med att vi utbildas och lär oss att det oftast bara finns ett rätt svar och det hittar man i facit. Problemet ligger således inte i vad vi lär oss utan hur. Allt fler skolor och institutioner inser detta men det finns bristande stöd för förändring då skolan ofta fortfarande är bunden i en stängd och gammal struktur. En struktur som inte är anpassad att mäta och utveckla det vi kallar för 21st century skills där kreativitet utgör en stor del.

Tim Brown, medgrundare av IDEO, menar också att vi förlorar vår kreativa förmåga p.g.a. vår rädsla för hur vår omgivning uppfattar våra idéer. En rädsla som visat sig vara obefintlig hos barn. Det är alltså inte bara skolan som lyckas ta död på vår kreativa förmåga utan också de sociala strukturer som finns i vårt samhälle.

Jag är grundare till ett företag, Sparkling Science, och tror på kraften i att utveckla kreativa förmågor genom lekfullt och nyfiket experimenterande. För detta har vi tagit fram "den svarta lådan", ett hjälpmedel för en ny typ av kreativt skapande med elektronik. I de experiment vi gjort med våra svarta lådor med 11-12 åringar, samt vuxna över 25 år har vi observerat liknande tendenser som Tim Brown och andra beskriver. När barnen får ett uppdrag att bygga ett eget piano så kopplar de direkt in alla sladdar i vårt kretskort så som de tror att det ska vara. Sen när de märker att det inte funkar så provar de andra konfigurationer, tittar noggrannare på ledtrådskorten vi har i lådorna samt prövar nya tillvägagångssätt. De vuxna som deltagit i våra experiment har en helt annan approach. De studerar kretskortet under mycket längre tid med intentionen att planera och göra allt rätt den första gången, istället för att pröva sig fram och iterera.

Tidigare var vår värld linjär och lokal, dvs. förändring från generation till generation var relativt förutsägbar och vi påverkades inte direkt av skeenden från andra sidan jordklotet. I dag lever vi i en exponentiell och global värld. En värld där förändring sker konstant och där vad som händer på andra sidan jordklotet har en betydande påverkan på oss här i Sverige.

Vi lever också i en alltmer komplex värld. En sammankopplad värld där förändring sker i allt snabbare takt och där gapen mellan nästa teknologiska paradigmskifte blir allt mindre. Detta gör också att de problem och utmaningar vi står inför ökar i komplexitet.

Att lösa komplexa problem kräver förmågan att tänka kreativt. Våra barns kreativa problemlösningsförmåga är därför den viktigaste egenskapen vi måste se till att främja och utveckla. Att fritt experimentera och prova sig fram med ny teknik är en del av denna utveckling och det vi på Sparkling Science jobbar med för att träna kreativ problemlösning, både i skolan och på arbetsplatsen.